Men sen var det roliga slut. På kvällen var det sen min tur att få feber. Inte så hög och inte så långdragen som de andra har haft, istället fick jag sen bihåleinflammation. Började ta otrivin för sex dagar sedan, men i förrgår var det som värst. Hade så ont! Sen dess har jag suttit och sovit, hinkat vatten som en kamel och ätit Ipren. Nu känns det tack och lov mycket bättre igen. Låt det räcka nu!
Under min sjukdomstid har Arvid, förutom kämpat mot sprucket nyckelben, haft influensa och ögoninflammation. Hög feber så fort alvedonen haft sin verkan och så orkeslös och matt. Och igenkletade ögon efter sömn. Han har knappt sovit på nätterna förutom om han fått sova på mig. På. På min hals, bröstkorg eller kind mot kind. Inte bekvämt någonsin, men särskilt inte när man själv också är sjuk. O ja, festliga dagar och nätter har vi haft!
Men det finns faktiskt ljusglimtar också; Arvid leker nu ohämmat med båda armarna och dansar drakdansen precis som förr och febern försvann i tisdags, precis innan mina bihålor gav upp ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar