Imorse lyste solen och jag invigde jag mina nya, fina ballerinaskor som jag spenderat väldigt mycket tid på att prova ut eftersom mina fötter tydligen har en storlek nånstans mitt mellan 37 och 38 och jag endast kan ha en modell av de sjuhundraåttiofem som erbjuds i Uppsalas butiker.
Upp på cykeln och iväg till jobbet. Så himla härligt att få cykla till jobbet i solskenet, att det räcker med endast en kofta istället för jacka och med alla blommande träd i trädgårdarna jag cyklar förbi. Det sjuka är, att just idag tänkte jag faktiskt såhär. Det är ingen efterkonstruktion för att göra det här extra roligt, som man kan tro. Nästan framme vid jobbet cyklar man under en viadukt för att komma upp på rätt sida om en trafikerad väg och så gjorde jag även idag. Det var bara det att gårdagens ösregn hade skapat en sjö mitt under viadukten och den såg inte jag förrän jag var alldeles för nära den med alldeles för hög fart. Jag hade inget annat val än att åka rätt ut i vattnet (hur djupt kan det vara liksom?), höll upp fötterna för att skydda nya skorna, och får sen lätt panik när jag inser hur djup den där jäkla sjön faktiskt är (3-4dm!). Cykeln stannar mitt i sjön, jag tvingas sätta ner fötterna på pedalerna och trampa mig upp på andra sidan. Blöt upp till mitt på smalbenen och med de nya skorna fulla med vatten klafsar jag sen in på kontoret inte längre fullt lika lyrisk över min härliga morgontur till jobbet. Resten av dagen har jag gått omkring barfota medan mina stackars skor torkar efter bästa förmåga. FYI: Det tar lång tid för skinnskor att torka :(
Solen lyser fortfarande och det är ca 24 grader varmt så det ÄR en härlig dag. Nu ska jag bara försöka komma ihåg att ta en annan väg hem ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar