Gravid igen?!

Läste en mammablogg igår där mamman födde sin dotter en vecka före Arvid föddes och nu är hon gravid igen. Igen! Redan! Herrejösses alltså. Ett barn till är ungefär det sista jag kan tänka på just nu. Först kommer sova, sova, sova, frisörbesök, träna, sova, komma i ordning i huset, sova, resa, sova...ja, ni fattar va?

(Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte avundades den där magiska känslan som en graviditet innebär. Där är jag avundsjuk som bara den! Men att verkligen bli gravid på riktigt just nu? Nej tack!)

I tre nätter har Arvid ätit minst varannan timme. Ibland varje timme. Och han ska ligga NÄRA när han inte äter också. Han är som en blodhund som känner när avståndet mellan oss är mer än en centimeter. När så sker knorrar han och bökar, skruvar sig och kastar med armarna till han känner mig igen. Då kryper han ihop och somnar sött. I en timme. Max. Sen ska han ju äta igen.

Igår ammade jag honom till sömns i våran säng. När vi sen skulle lägga oss en timme senare möts vi av det här:

 En fyramånadersbebis som tar upp halva dubbelsängen. Och eftersom man inte väcker den björn som sover lade sig Jonas i gästrummet istället. Med tanke på hur nätterna sett ut var han nog rätt glad över det arrangemanget och ärligt talat skulle jag gärna bytt med honom.

Den här utvecklingsfasen är verkligen inte rolig längre! Men det är tydligt att det är en, för häromnatten övade Arvid på att vända sig från rygg till mage. Hela natten. Och det första han gjorde på morgonen efter var att vända sig. Först till mage och sen tillbaka till rygg. Hans kontroll över sina händer utvecklas också snabbt nu. Han griper efter allt han får tag i, vill känna, ofta hålla fast och förrsöka föra mot munnen. Han vill sitta upp helst hela tiden och pilla på leksaker eller sina händer eller fötter och så övar han nya ljud varenda dag. En del mer högljudda än andra. Så med tanke på allt som sker i hans lilla kropp är det inte konstigt att nätterna är jobbiga...för samtliga i familjen.

Vi har förresten kommit in i älska plastpåseåldern också! Arvid blir helt till sig när han får tag i brödpåsen, eller som här, påsen med bananer.

Fem månader om en vecka. Vår älskade och världens finaste lilla pojke!