Lagom till läggdags i söndags kom magsjukan och hälsade på. Jonas blev dålig och fick sova i gästrummet den natten. Han hade känt sig låg under dagen och där kom förklaringen. Natten mot måndag började även jag må skit och den lilla frukost jag fick i mig fick inte stanna kvar så länge. Jävla sjuka det där alltså! Jag var helt väck hela dagen. Tack och lov kände sig Jonas bättre och orkade ta hand om barnen. Vi körde långskype med farmor också för att få lite avlastning och stimulans för stackars Moa. Jag mådde så illa och hade magknip hela dagen, men den lilla yoghurt jag petade i mig efter lunch och framåt fick stanna i magen, så det var på det viset en lindrig variant. Idag har jag kunnat äta igen och Jonas har också mått bättre. Det bästa är att barnen inte har blivit sjuka än! Jag var in till Arvid tre gånger i natt, övertygad om att jag hade hört honom kräkas...men han sov så gott och vaknade frisk och glad. Tack för det!
På förmiddagen idag gick jag och Moa ut. Inte för att jag hade energin till det, utan för att jag hade sånt jäkla dåligt samvete över hennes tråkiga dag igår och för att jag inte orkade hjälpa till för fem öre. Så medan Arvid sov vilade Jonas inne och vi tog fram cykeln och så har Moa cyklat runt runt här på gatan och i kvarteret och jag har sakta promenerat efter. Solen sken och det var ljuvligt med frisk luft. Vi var ute i 1,5h och Moa cyklade minst en timme och kanske mer. Helt perfekt då det blev väldigt mycket Daniel Tiger och annan TV igår.
"Jag älskar att cykla, mamma!"
Så ja, nu är vi ute på andra sidan av denna eländiga sjukdom än en gång och det är bara 24h kvar på karantänen. High five på den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar