Feber och julafton igen

Moas feber höll i sig i drygt två dygn och var nästan uppe i 40 grader. Sen var den borta lika snabbt som den kom lagom till vi skulle sätta oss på tåget norrut. Skönt!

Tågresan gick finfint, men om man åker Norrtåg ska man se till att ha matsäck med sig och även koll på vart man är hela tiden, så man inte missar sitt stopp. Tågvärden var vresig och ohjälpsam och inte på 3,5h fick vi någon info om vart tåget var på väg eller om vilken station vi befann oss vid. Han orkade heller inte ha nån försäljning eftersom kylen var trasig. Jag är rätt säker på att kylen var trasig redan i juli när vi åkte tåg senast. Nej båda tummarna ner för Norrtåg. SJ är verkligen tusen gånger bättre och tågresande i norr i detta land är under all kritik. Vi höll visserligen tiden, men det var också det enda som var bra och något man faktiskt inte borde behöva reagera över utan istället se som självklart.

Nåja, vi tog oss till Ökx och i lördags hade vi julafton nr2 med julbord och paketöppning. Så mysigt! Moa fick en snowracer av moster, morbror och morfar och den invigdes redan nästa dag

Moa kastade handskarna för att få bättre grepp runt ratten och visade att det gäller att ha tungan rätt i mun när man styr.

Så kul det var! Årets bästa klapp? Svårt att säga eftersom hon fått så mycket fint, men den ligger definitivt bra till!

Så härligt med en vit jul också!

Sötnosen! Planen var att köpa en röd, rosa eller lila mössa för att kompensera för den inte så tjejiga overallen...vet inte vad som hände, men mitt i allt hade vi köpt denna söta grå pälsmössa istället. Nåja, hon har röda handskar iallafall.

Idag ska vi hälsa på gammelmormor och imorgon är det nyårsafton och vi är redan inne på fjärde dagen här uppe. Himmel vad fort dagarna går! :(

Jul 2013

Igår firade vi en lugn julafton med farmor, farfar, faster och gammelfarmor. Moa blev så glad över varje julklapp att hon inte alls hade tid att öppna nån mer. Vi fick gömma de nya leksakerna för att hon skulle kunna fokusera om på ett nytt paket. Ja, alltså, eventuellt hade hon varit lika nöjd även om paketen varit betydligt färre. Hon fick iallafall en massa duplo, några böcker, en boll, kläder, pengar och lite annat. Mamman och pappan hade också varit snälla, så några paket fick även vi. När Moa hade somnat lekte vi julklappsleken, fikade och såg på film till ögonen stod i kors.

Jullunchen intogs med pyjamas på och bestod av fjällröding och potatis.

På eftermiddagen åkte finkläderna på och det var dags att ta itu med klapparna

Under eftermiddagen och kvällen upplevde vi Moa som trött och gnällig. Bl.a. så sov hon en extra timme innan middagen och vid läggdags bad hon om att få gå sova och somnade bums. Imorse fick vi förklaringen när vi plockade upp en liten kamin ur sängen. Är rätt säker på att ingen av oss hade önskat feber i julklapp så jag vet inte varför den kom på besök. Förhoppningsvis drar den vidare snart!

Grön jul

Resan norrut gick fint och jag tror minsann att min lilla familj hade saknat mig. Hur jag vet det? Jo, Moa sken upp som en sol när hon fick se mig och var sen som ett plåster på mig resten av kvällen och Jonas hade köpt en påse lördagsgodis åt mig ;)

Här i Övik har vi inte en flinga snö. Gräset är grönt och det är isgator överallt. Så himla tråkigt för det går inte att gå ut. Det är livsfarligt att både gå med vagn och att låta Moa gå själv. Ifjol var det snorkallt i Överkalix och i år regnar det och är snorhalkigt i Övik. Hurra!

Igår hade vi middag med Jonas barndomskompisar med familjer. 10 vuxna, 3 ettåringar och en 2,5-åring. Full rulle! En trevlig kväll med mycket prat och skratt och barn som lekte snällt. Farmor erbjöd sig att hämta Moa så att hon fick sova hemma, vi sa inte nej till det så kl19 åkte Moa hem och sov och vi fick en barnfri kväll. Mycket efterlängtat! Vi är ju inte direkt bortskämda med att ha barnvakt...

Imorgon är det så dags för dopparedan, men jag fick en julklapp redan igårkväll: en redig förkylning som täppt igen både näsa och bihålor...

God jul!

Mitt i packandet

En matpaus i packandet blev även en TV-titt- och bloggpaus. Det är så tråkigt att packa!

Eftersom Jonas hade både vagn och Moa att hålla reda på på resan norrut bestämde vi att han skulle packa sin ryggsäck med deras nödvändigaste grejer och så skulle jag ta "resten". Hur mycket kan det vara liksom? En hel del ska jag tala om för er! Bland annat alla julklappar, två par täckbyxor, lite mer kläder till Moa, en skjorta till Jonas och så vidare...så det är inte lite grejer jag ska släpa till tåget imorgon. Nåja, nog om det. Här kommer några fler Thailandsbilder och den här gången från vår dagstur till Similan Islands:

 Vacker, vackert, vackert...

 Moa och pappa i paradiset

 Vattnet var absolut kristallklart. Ser ni fiskarna? Här är vattnet ca 80cm djupt.

 Moa och mamma myser i vattnet

 och leker lite

 Familjen Cool. Kan tillägga att Moa fick ganska mycket uppmärksamhet när hon dök upp på stranden med solbrillorna på :-)

 Precis innan båten skulle gå tillbaka till fastlandet hittade vi den här härliga trädgungan och även om bilden antyder nåt annat var det inte bara jag som tyckte att den var rolig ;-)

God jul från projektet

Inför sista arbetsmötet någonsin för vårt projekt som stängs ner vid årsskiftet överraskade vi projektledaren med ett julkort:

Bakre från vänster: jag, Anki, Christine, Mia och Camilla

Herrarna längst fram heter (från vänster) Mats och Peder.

Jag tycker det här säger en del om vårt team, hur bra vi trivs tillsammans och hur kul vi har när vi jobbar. Man klär inte ut sig till en julgran som en julhälsning till projektledaren om det inte finns en jäkligt skön stämning i gruppen. Ska tilläggas att projektledaren Lena blev tårögd när hon fick se bilden och vår hälsning :)

Fortsättning på semesterbildskavalkaden kommer en annan gång. Nu ska jag baka inför morgondagens sektionsfika, äta middag och sen träna. Åkte hem från jobbet redan kl.15. Så. SKÖNT! Jag är apatiskt trött. Måste vara nån post-Thailand-trötthet som spökar, för det här är verkligen inte normalt. Börjar till och med misstänka järnbrist (och nej, jag är inte gravid).

Bilder från vår thailandsresa

Idag åkte Jonas och Moa till Övik, så nu får jag inte krama om mina älsklingar förrän på lördagkväll. Det är väldigt länge dit och det känns väldigt tomt här hemma just nu! Så istället för att skriva deppinlägg kommer här några bilder från Khao lak:

 Lek på stranden

 Älskade Moa

Det är så mycket roligare att dricka ur sugrör än ur nappflaska!

 Moa, mamma och ett av Moas alla fans bland hotellpersonalen

 Och såhär bodde vi. En av hotellets två pooler låg 20 meter från...

...den här stranden. Khao lak Bayfront hotel...vilket ställe!

Förutom dessa 8 bilder har vi en sisådär 500 till att titta på när vinterdepressionen känns nära. Jag lovar att ni också ska få se fler, så småningom :)

Till salu!

Nån som vill köpa en alldeles fantastiskt envis, trotsig, snorig och bråkig snart 17 månader gammal liten flicka? Eventuellt har vi en till salu, till en väldigt billig peng.

Hon ser ut ungefär såhär:

OBS! Jag skojar förstås! Men idag har hon verkligen testat hur mycket skrik, gråt och gnäll vi klarar av innan vi också börjar gråta. Herregud alltså...

Lördag

Här började morgonen 7:15, två timmar senare än de senaste två dagarna vilket förhoppningsvis betyder att Moas eländiga förkylning är på tillbakagång. Idag blir Moa och pappan (som också är snorig) hemma medan mamman ska ut och slåss i julruschen och sen blir det långkokschili till middag och julgodisverkstad som kvällssyssla. Imorgon är det tänkt att det ska ätas upp på årets julfika med umegänget, men om vi är lika snoriga imorgon som vi är idag får vi nog tyvärr stanna hemma...

Morgonen idag började iallafall med att skapa konstverk

Och igår kom jag hem med bord och stolar som vi fått ärva av en kollega. De blev en hit direkt! Även om Moa skulle behöva bli lite längre för att kunna sätta sig lite enklare på egen hand. Men att sitta och leka en stund vid bordet var jättekul

Och just nu sitter Moa i lära-gå-vagnen och vill att Jonas ska skjuta på

Suddiga bilder från helgen

Här kommer några bilder från helgen:

Moa pratar i sin mobil på Gränby C. Hur sött som helst! Filmade henne också där hon går och pratar högt med mobilen vid örat :) Kanske berättar hon vad hon önskar sig i julklapp?

Söndagskvällen spenderades som sagt i soffan. Och ja, det är en liten dreggelfläck hon har på klänningen. Hon dreglar jättemycket just nu. Igen. Nu tänker ni: tänder! Det gör inte vi. Inte längre. Vårt barn verkar nämligen inte tycka att det där med tänder är särskilt viktigt. Hon har tre st i överkäken och verkar nöjd så. (Vi tycker dock att några i underkäken vore bra att ha.)

Den första snön! Julklappar, glöggfika och dagisbesök

Det är mycket nu!

I fredags eftermiddag kom den första snön! Jag bytte till vinterdäck på cykeln på torsdagen efter jobbet och var väldigt mallig över min utomordentliga timing sen.

Moa fick känna på snö för första gången i sitt liv på söndagsmorgonen. Det var ingen hit. Hon stod som en staty med armarna rakt ut från kroppen och undrade när vi tänkte plocka upp henne igen. Röra sig tänkte hon inte göra. Inte heller känna på snön, fast hon hade handskar på sig. Jag strödde lite snö på hennes ena handske och då kved hon ynkligt till vi borstat bort varenda flinga. Då var hon nöjd igen. Hon reagerade precis på samma sätt med sanden i Thailand, så vi vet att det går över. Man får ta det i hennes takt helt enkelt. Vårt lilla betongbarn ;-)

I helgen har vi köpt de första julklapparna, men det är många kvar att bocka av än. Efter shoppingen åkte vi på glöggfika hos Vide. Mycket trevligt! Massa gott fika för föräldrarna och lek och bus för barnen. Och bananer och Digestive-kex. Moa hade så kul med alla barnen. Nästan alla var några år äldre, så hon och de andra småttingarna sprang efter de större, lekte kurra gömma, byggde klossar och bara härjade på. Så himla kul att se. Jag blev alldeles varm i hjärtat av att se henne leka så. Vår stora, duktiga tjej! Hon brydde sig knappt om oss alls. Hon kom ut i köket då och då för att kolla om vi var kvar. Sen gick hon igen. Det ska kanske tilläggas att vi föräldrar förstås turades om att hålla ett vakande öga på småttingarna, de fick inte härja helt fritt. När vi kom hem fick Moa middag och sen ville hon sova. Det fick hon förstås inte. Istället läste vi några böcker innan vi slog på Barnkanalen, såg på julkalendern och mös i soffan hela familjen. Moa satt som en trasa mellan oss och bara tittade rakt fram. Sen slocknade hon nog innan huvudet tog i kudden vid sjusnåret.

Imorse hälsade vi på på Moas dagis! Vi fick träffa fröken Erika som visade oss runt och berättade om hur de jobbar, hur dagen ser ut, vad man behöver ha med sig dit och så vidare. Moa gillade stället från första stund. Hon sprang runt och tittade på alla grejer, visade fröken vilka fina bilar hon hade hittat m.m, så det där blir nog bra när det är dags på riktigt. 20 januari smäller det; då börjar inskolningen! 3 februari är det sen dags på riktigt, för då börjar Jonas jobba igen. Återigen. Vilken stor tjej vi har! Jag imponeras nästan dagligen över allt hon kan, hur snabbt och hur gärna hon vill lära sig saker och hur hon kan kommunicera för att visa vad hon vill.

Det var en uppsats om de senaste dagarna. Bilderna uteblir tyvärr. Får ta revansch en annan gång. Jonas och Moa är i Stockholm och jag har tränat efter jobbet och sen fastnade jag här, men nu är det dags att ta tag i middagen.

Mitt 2013

Gjorde du något 2013 som du aldrig gjort förut? Ja. Massa saker. Slutade amma. Började jobba efter föräldraledigheten. Reste till Thailand med barn. Flyttade till en lägenhet med tvättmaskin och många rum...

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Japp! Till exempel kom världens sötaste lilla Alice till världen i maj. Sen föddes en radda andra bebisar också, men de flesta in som nr två i barnaskaran och därmed var ju de föräldrarna redan föräldrar...så att säga.

Vilket datum från år 2013 kommer du alltid att minnas? Det får nog bli Moas 1-årsdag.

Vilka länder besökte du? Spanien och Thailand.

Vad spenderade du mest pengar på? Lägenheten. Den i sig och sen saker till den. Thailandsresan kostade ju också en del pengar.

Största misstaget? Att vi inte hann med att träffa mina föräldrar alls under hösten. Just nu saknar jag dem så att det gör ont och det känns som att det är flera ljusår till vi får ses (27/12). Jag hoppas den här längtan lugnar ner sig tillfälligt åtminstone över själva julhelgen. Annars kommer den bara att bli en transportsträcka och det vore ju trist.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Tjejhelgen vi hade i Trosa i höstas. Den lever jag på än.

Saknar du något från år 2013 som du vill ha år 2014? Mer tid för mig själv. Jag är otroligt dålig på att prioritera mig själv och jag måste bli bättre på det. Fler sovmorgnar vore inte heller så dumt. Sen vill jag träffa min familj regelbundet, minst varje månad och helst varje vecka...men det lär inte hända.

Vad önskar du att du gjort mindre? Haft ångest över saker som jag ändå inte kan påverka.

Vad gjorde du på din födelsedag 2013? Ingenting. Jag bestämde mig för att inte ha nåt firande eftersom jag fyllde på en måndag och fick för mig att  31 inte är nåt att fira egentligen. Jag ångrade mig redan samma dag. Fy vilken tråkig dag det blev! Ens födelsedag är ju ens egna dag då man ska bli firad och få känna sig lite speciell och uppvaktad. Jag kommer aldrig att ignorera min egen födelsedag igen och jag kommer nog inte att låta Jonas göra det heller, även om han vill.

Vad fick dig att må bra?  Min familj och mina vänner. Träning. Den lilla jag lyckats ta mig tid till.

Vem saknade du? Mina föräldrar. Det är faktiskt värdelöst att ha dem 100 mil bort och jag känner hur det råkar genomsyra hela den här listan...men det struntar jag i.

De bästa nya människorna du träffade? Cecilia och Henrik. Egentligen träffades vi redan under 2012, på föräldrautbildningen, men det är under 2013 som vi har lärt känna varandra.

Mest stolt över? Moa. Vilken alldeles fantastiskt underbar liten människa vi har skapat. Den finaste på denna jord!

Vad tänker du göra annorlunda nästa år? Jag hoppas att jag kommer att prioritera min egen tid lite mer. Sen kommer även dagis/jobb-pusslet att starta och det är verkligen något som blir annorlunda mot allt annat vi har upplevt!

Slutsats: 2013 har varit ett väldigt bra år. 2012 var snäppet häftigare eftersom jag födde barn då och världen som jag kände till förändrades för alltid. Men att få se den lilla bebisen växa upp är också en otrolig upplevelse, och det bästa med den resan är att den bara har börjat.

Grav-öl

Idag har vi haft summering och avslutning av ett projekt som jag har jobbat i sen jag började på GE 2008. Fr.o.m. 1 januari ändras projektstrukturen och det här projektet upphör efter att ha rullat i nästan 10 år. Det är en sån härlig grupp att jobba i, med stark sammanhållning, stort engagemang och otrolig arbetsglädje så det känns verkligen sorgligt att det är slut nu. Det tycker alla. Men förhoppningsvis får vi jobba ihop igen även i framtiden, fast under andra former.

Hursomhelst; idag hade vi en dag tillsammans då vi först summerade aktiviteter och benade ut vad vi gjort, vad vi lärt oss, vad vi gjort bra och vad vi kunde gjort bättre och gick sen vidare till en social aktivitet; fäktning! Översta bilden är på mig. Resten är på hela härliga gänget :)

En riktigt rolig grej att göra tillsammans! 

Efteråt åt vi jättegod mat på Trattoria commedia här i stan, drack lite vin och hade en jättetrevlig kväll.

Hemma!

Efter en låååång resdag igår stapplade vi in hemma i lägenheten strax före 20:30 igårkväll. Resan gick bra och var i stort sett utan missöden, men det är ändå en påfrestning. Moa är vår lilla kämpe och så himla duktig! Nästan inget gnäll alls, trots att hon spenderade en hel dag (12,5h) instängd på ett flygplan. Tack vare mutburken och surfplattan ;) Sen hade vi bokat platser i förväg på denna resa (Phuket-Zürich) så vi satt i första raden efter toaletterna, dvs inga säten framför oss och istället lite extra ben/lekutrymme. Så sjukt värt de ynka hundralapparna! Att de dessutom kom med en baby-korg till oss när hon sov fast de innan resan sa att hon var för gammal för den gjorde också stor skillnad. Då kunde vi sitta och titta på film i lugn och ro medan hon sov i den. Flygresa nr 2 mellan Zürich och Stockholm sov hon hela vägen, så den var absolut inga problem.

Missödet då? Ja, vad säger ni om vår vagns bakhjul?

Vi reklamerade på plats och ska nu kontakta flygbolaget i hopp om ersättning.

Nu har jag varit vaken sen fyra och rullat tummarna. Inte ofta man sitter och väntar på att Nyhetsmorgon ska börja...

Men nu kom Jonas också upp så nu får jag sällskap i soffan. Moa sover ännu och förhoppningsvis även ytterligare en timme eller två. Det behöver hon efter gårdagens pärs.

Å vad skönt det är att vara hemma!