O gamla klang och jubeltid...ja, det gick förvånansvärt fort att bli väldigt sentimental.
Både lördag och söndag har vi såklart hoppat i soffan och skrikit av guldglädje och stolthet över vårt fantastiska längdlandslag, men vi har ju även ett barn att ta hand om, så igår eftermiddag tog vi en promenad i området för att Moa skulle få utlopp för allt spring i benen. Termometern visade ofattbara +6,8C, Moa sprang i alla vattenpölar hon såg och när vi var nästan hemma igen hittade hon en sten som hon ville ta med hem
Efter några tappra försök att bära med sig stenen gav även denna envisa lilla get upp och knatade istället iväg mot en ny vattenpöl.
God natt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar