Jag älskar mina barn oändligt, det gör jag. Men idag hade jag velat säga upp mig och bara lämna hemmet. Iallafall för ett par timmar. Den lille sover just nu inte om nätterna och då gör inte denna mamman heller det. Och utebliven sömn gör inte direkt underverk för tålamodet. Kombinera det med en trotsande treåring som ska förhandla om precis allt och som verkligen testar varenda gräns som någonsin satts upp och ni har receptet för en underbar och harmonisk dag. Eller motsatsen. Fy bövelen alltså.
Älskade, älskade barn! Imorgon blir en bättre dag. (Förlåt för gammal bild...men se så söta de är!)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar