Hon går!!!!

Vår lilla tjej går! Det stora steget från att bara gå  8-10 steg mellan tex mig och Jonas till att själv släppa soffan och gå rätt ut i rummet tog hon dagen efter sin ettårsdag. Sen dess har intresset för att gå själv varit rätt litet och hon har bara velat gå om hon har fått hålla någons lillfinger. Men för tre dagar sedan vände det igen och nu går Moa kors och tvärs här i huset utan någon som helst tvekan. Så himla gulligt! Vår stora, duktiga tjej!

Morgonpromenad med farmor på bryggan. Med skor på är det fortfarande bäst att hålla någon i handen

Hej hej!

Öviksvistelsen rivstartade med barnfri lunch på en ö i strålande solsken och kräftskiva i solnedgången. En väldigt lugn kräftskiva som slutade kl.23, men också en väldigt trevlig kräftskiva med mycket prat och många skratt. Blir ju väldigt lugna och barnvänliga tillställningar nuförtiden...inte mig emot, måste jag erkänna :)

I fredags hälsade vi på min kompis Sara och hennes familj i deras sommarstuga. Jättekul att ses, få träffa Noah som har blivit stora killen och få se deras smultronställe...och herreminje vilken utsikt! Förstår att dom  älskar det där stället! Kolla bara:

På kvällen träffade vi återigen Jan med familj. Vi drack vin i solnedgången och spelade kort

Det går, som ni märker, verkligen ingen nöd på oss här! 

Sommar!

Äntligen sommar! Sista dagen i Överkalix spenderade vi i mammas föräldrahem Marsjärv tillsammans med min moster, hennes man, min mormor och mamma. Vädret var underbart och vi var ute hela dagen. Moa plockade blommor och stenar och gick och gick och gick och vi andra plockade jordgubbar och fikade. 

Moa fick kalvfrikadeller och potatis till middag och åt ungefär hur mycket potatis som helst

Att få plocka själv är ju så kul!

Sen kom återigen dagen då det var dags att packa ihop och säga hejdå. Usch. Men jag överlevde även den här gången och tågresan (Moas första!) ner till Övik flöt på riktigt bra. Vi fick lift med morfar till Luleå. Kl10 gick tåget och i Övik hämtade farmor oss på stationen kl 16. Vi bytte tåg i Umeå och fick vänta där i 1,5 timmar, så effektiv tågtid var bara 4,5h. Positivt överraskade, så det lär bli fler tågresor längs norrlandskusten för den här familjen :) 

I väntan på tåget:

Moa somnade sött i pappas famn

Vaknade till efter 45 min, men efter att ha fått ändra till en mycket skönare sovställning somnade hon om i 45 min till

Nu är vi alltså i Övik, men vad vi pysslar med här berättar jag en annan dag. Nu ska jag leta upp Moa och farmor ute i trädgården :)

Och på den 11e dagen kom solen!

Idag har vi varit ute! I solsken! Moa var överlycklig och ville aldrig gå in. Vi har gått runt runt på gården, plockat gräs och blommor, lekt med stenar och tagit en promenad med vagnen. Ljuvligt! Och då var det ändå inte särskilt varmt för att vara i slutet av juli...men man är inte speciellt kräsen efter 11 dagar av skitväder, så det gjorde absolut ingenting :)

Imorgon är vår sista dag här uppe för den här gången. Vemodigt som alltid, men bara att acceptera. Dagen ska vi iallafall spendera i Marsjärv och om vädret blir som utlovat får vi nog en härlig dag mitt ute i ingenstans :)

Avslutar med några bilder på födelsedagsbarnet från i lördags:

 

God natt!

Moa 1 år!

Igår firade vi Moas första födelsedag. Vår lilla tjej är nu 1 år gammal....sjukt! Födelsedagen blev en rätt stillsam, men mycket mysig historia. Två gammelfastrar, extra-gammelmormor och grannfru Ann-Marie, morbror och mormor var här i Nybyn och åt marängtårta, drack kaffe, lekte med födelsedagsbarnet och gav henne finfina presenter. Morfar blev fast i jobb hela långa dagen. Inte riktigt enligt plan, men så är livet ibland. Vi firade med tårta idag istället. Eftersom bara min familj kunde närvara på den riktiga födelsedagen blir det naturligtvis ett kalas i Övik också när vi kommer dit. Rättvist ska det va!

Då hoppas jag verkligen på bättre väder! Att fira sin födelsedag i slutet av juli borde innebära värme, solsken, jordgubbstårta, utomhuskalas och lek på gräsmattan...men nej då. Inte i Överkalix i år iallafall. Jordgubbstårtan (en jättegod marängvariant som mormor stod för) var det enda vi fick bocka av. Resten då? Ja, jag undrar om temperaturen ens orkade över 16 grader och nåt solsken var det absolut inte tal om :( Måste erkänna att det tog död på lusten att fixa och dona...jag hade betydligt högre ambitioner för vad som skulle förberedas osv, men strök grejer eftersom ju närmare dagen vi kom och desto envisare det dåliga vädret visade sig vara. Nu tror jag inte att Moa misstyckte ändå, för hon var strålande glad och vår alldeles egna lilla sol hela dagen, så det är egentligen bara dumt att jag ältar det här så. Men det där perfekta, det är väl det vi högpresterande förstagångsföräldrar sysslar med? ;) Så, förhoppningsvis tar vi revansch på vädret om en vecka så att vår älskling (och mamman) får sitt solskenskalas.

Moa fick smaka tårta för första gången på sin 1-årsdag och det var med ett mycket skeptisk min hon svalde första tuggan, men hon petade i sig hela sin pyttelilla bit och även om hon verkligen inte ville ha mer när den var slut så tror jag att det blev lite godare för varje bit som slank ner :)

Bilder kommer när vi är hemma vid vår egen dator igen.

Sommar?!

Termometern visar just nu 10C. Tio futtiga grader! I juli! Det är så obeskrivligt trist med detta kalla väder! Vi vill ha sol och värme, inte regn och kallt. Att det sen är värmebölja hemma i Uppsala gör det hela inte bättre. Men bortsett från vädret har vi det toppen här. Moas alla myggbett börjar sakta försvinna, vi umgås med familjen, äter gott och går och går och går och går... ;)

Idag har vi träffat inte mindre än fyra av mina fastrar (jo, det finns fler!). Så kul att träffa dem och de var verkligen glada över att få träffa oss och framförallt Moa. Hon visade upp ett strålande humör och pratade och skrattade och visade att hon nästan kan gå själv nu, vår lilla sötis.

Imorgon ska vi träffa mina barndomsvänner och så ska mormor få prova på att vara barnvakt en stund på kvällen. Tror hon är lite nervös, men det kommer att gå så bra!

I måndags var vi till Töre och hälsade på Andreas. För en gångs skull fick vi se en skymt av solen, men varmt var det inte. I Töre fick vi åka båt och fika våfflor med grädde och hjortronsylt. En mycket trevlig dagsutflykt!

Showar lös vid köksbordet

Promenad vid älven. Sjukt mycket mygg!

Vi försökte verkligen hålla myggen borta från Moa, men några hann dit ändå :(

Första båtturen! En för stor flytväst är bättre än ingen flytväst :)

En riktig dator!

Det blir inte många minuter vid en riktig dator nu under sommaren och att blogga från mobilen är i ärlighetens namn rätt jobbigt. Nu har jag dessutom bytt mobil och tampas därmed med ett rättstavningsprogram jag inte är van vid = ännu värre ;)

Sen sist har vi nog inte gjort så mycket. Igår var vi på hembygdsfest i Martingården här i byn (googla om ni vill veta mer om gården). Det bjöds på musikunderhållning och vi köpte fika och lotter, träffade andra bybor, gamla som unga, och lät Moa promenera runt på gräsmattan, spana på hundar och charma gamla tanter. En mysig stund faktiskt, även om vi var väldigt få under 50 år där ;) Sen vi kom hit i torsdags har Moa fått 6 myggbett i ansiktet och ett på halsen...stackarn. Ser inte klokt ut, men bara att hoppas att de försvinner snart. Har försökt smörja in solhatten med MyggA, men det verkar inte tillräckligt. Mormor säger att det ska finnas barnvänligt myggmedel på apoteket, så vi får nog köpa sånt om vi inte ska få en helt sönderbiten liten tjej.

Idag väntar vi besök från Luleå; min kusin Malin och hennes lilla familj är på ingång. Ska bli kul att ses och se hur mycket småtjejerna har växt sen sist. Towe är ca 8 veckor yngre, men lite tidigare i sin motoriska utveckling än Moa, så förmodligen har vi snart två bebisar här som vill gå och gå och gå och gå och gå.....så jag hoppas vädret är med oss och myggen bortblåsta så att vi kan vara ute. Annars flyr vi nog in till Bränna och promenerar lite där istället.

Imorgon har vi planerat in ett besök i Töre. I Sören. Andreas är också hemma på semester nu, så då tänkte vi åka dit och hälsa på. Har knappt klivit ur bilen i Töre, annat än på Shell-macken, så det är väl på tiden att göra ett lite längre besök i byn :)

Myggbett och hjortron

Resan upp gick fint och nu är vi på plats i mitt kära barndomshem. Att se Moa härja runt här precis som jag och mina syskon gjort när vi var små är faktiskt en speciell känsla. En jag inte var beredd på, men är väldigt glad för. Just där och då är jag mer fokuserad på att hon inte ska riva ner nåt från hyllan eller klättra upp i trappen, men nu när hon sover finns tid för reflektion ;)

Idag har jag, mamma och Gertrud plockat hjortron på myrar runt mammas barndomshem. Också ett ställe som ligger mig varmt om hjärtat och som ger en alldeles speciell känsla i magen varje gång jag kommer dit. Hjortron fanns det väldigt gott om. Mest kart, tyvärr, men några liter fick vi ihop. Och några myggbett fick vi garanterat också. Det och en trevlig fikapaus på vändplanen längs en av alla skogsvägar mitt ute i ingenstans.

Om ni undrar vad Jonas gör när jag sitter här och blir känslosam så är svaret enkelt: han ligger i soffan bredvid har ihjäl alla myggor som kommer nära med en sån där elektrisk tennisracksliknande sak ;) En grymt bra grej förövrigt!

Godnatt! 

Mot myggens land!

Imorgonbitti sätter vi oss på flyget norrut och vid lunch borde vi vara framme i Överkalix. Har hört att det är förjä*la mycket mygg så jag gruvar mig faktiskt en hel del. Om jag normalt sett hatar myggen med passion så är det ingenting mot hur jag känner nu när de flyger omkring där och väntar på att få sätta tänderna (snabeln?) i min guldklimps babylena hud. Fan ta er! :(

I övrigt ser jag fram emot att komma hem. Såklart! Träffa alla, låta Moa skämmas bort av mormor och morfar, slöa, äta jordgubbar och tomater, sola och bada (förhoppningsvis!) och njuta av lugnet. Och om vädergudarna är med oss behöver myggen inte bli riktigt så överjäkligt jobbiga som jag nu målar upp. Vi packar iallafall hysteriskt mycket kläder (för varma dagar, för kalla dagar, för bad, pyjamasar, träningskläder sjutton par skor, ett gäng mössor och så vidare) för att vara beredda på allt. Haha.

Ligger ordentligt efter med bildvisningen fortfarande, så här kommer dagen på Junsele djurpark. En jättemysig dag som alla, och framförallt Moa, uppskattade :)

 Mina älsklingar kollar på...

 björnar! Moa ville helst ta den i famnen, men vi sa nej...

 Moa och faster spanar in den vita tigern

 Lilla familjen inne hos getterna. Moa tittar förundrat, pekar..

 och sätter full fart framåt.

 "Kom pappa, vi går och klappar den!"

Med milt våld håller vi henne på säkert avstånd från de smårädda killingarna :)

Oroliga nätter

Moa har sovit som en liten prinsessa sen vi kunde mörklägga rummet hon sover i. Även i Övik sov hon hur bra som helst, men sen vi kom hem är läget helt annorlunda. Hon somnar själv i sin säng precis som vanligt, men vaknar och är jätteledsen flera gånger per natt och i stort sett omöjlig att söva om. De senaste två nätterna har det slutat med att hon har sovit i våran säng eftersom hon verkligen verkar behöva närhet för att komma till ro. Det i sig är absolut inget problem. Problemet är att hon ju vaknar kl.5 inne hos oss och så vill vi inte ha det! Så...ja...vi hoppas helt enkelt att hon hittar tillbaka till sin goda sömn snart så att vi kan få sovmorgon till kl.6 åtminstone! :)

Igår hängde vi i en lekpark tillsammans med vänner i flera timmar. Barnen kröp runt i gräset och på filtarna, gungade, tittade på småsparvarna som cirkulerade runt filten när vi fikade, lekte med leksaker och klättrade på oss vuxna och trivdes hur bra som helst. Vi vuxna pratade, fikade och njöt av semester och glada barn. Idag stannar vi på hemmaplan och försöker bygga klart den lilla trallen. Den stora är redan klar, så snart kan vi lägga det här projektet till handlingarna och börja njuta av balkongerna istället. Det ser vi fram emot!

Här kommer fler midsommarbilder:

 Moa och farmor

 Moa och älsklingskaninen

 Jag vet ärligt talat inte vad vi skulle ta oss till om den försvann....

 Moa och mamma

 Moa och pappa