Myggbett och hjortron

Resan upp gick fint och nu är vi på plats i mitt kära barndomshem. Att se Moa härja runt här precis som jag och mina syskon gjort när vi var små är faktiskt en speciell känsla. En jag inte var beredd på, men är väldigt glad för. Just där och då är jag mer fokuserad på att hon inte ska riva ner nåt från hyllan eller klättra upp i trappen, men nu när hon sover finns tid för reflektion ;)

Idag har jag, mamma och Gertrud plockat hjortron på myrar runt mammas barndomshem. Också ett ställe som ligger mig varmt om hjärtat och som ger en alldeles speciell känsla i magen varje gång jag kommer dit. Hjortron fanns det väldigt gott om. Mest kart, tyvärr, men några liter fick vi ihop. Och några myggbett fick vi garanterat också. Det och en trevlig fikapaus på vändplanen längs en av alla skogsvägar mitt ute i ingenstans.

Om ni undrar vad Jonas gör när jag sitter här och blir känslosam så är svaret enkelt: han ligger i soffan bredvid har ihjäl alla myggor som kommer nära med en sån där elektrisk tennisracksliknande sak ;) En grymt bra grej förövrigt!

Godnatt!