Helvetesveckan

Första veckan hemma med bebis. Å så härligt det skulle bli! Började ju med febrig Moa i måndags. Okej. Inte optimalt, men sånt som händer. Tredje dagen med feber (onsdag) åker vi till läkaren och Moa får domen Halsfluss och 10 dagar med Kåvepenin. Också ok. Nu vet vi vad som spökar. Ungefär samtidigt som Jonas och Moa åker till läkaren börjar jag få frossa och känner knölar i brösten. Hurra. Mjölkstockning. Tar alvedon och Ipren, duschar varmt och masserar ut mjölk så att knölarna iallafall blir mindre.

Natten är vedervärdig. Jag svettas floder, Arvid ammar massor (vilket är bra! Men jobbigt), Moa vaknar lika ofta som Arvid. När morgonen kommer har både jag och Moa feber. Moa har dessutom blåsor på läppen och i munnen. Vad är det här?! Ska det aldrig ta slut?! Vid lunch mäter jag min feber till 39,7C. Ringer gynmottagningen (som man ska om mamman får feber efter förlossningen) och får rådet att amma så mycket Arvid bara orkar, äta febernedsättande och ringa igen om febern inte gett sig efter tre dygn för då måste jag få antibiotika. Himmel...

På fredag morgon efter ännu en varm dusch känns mjölkstockningen mycket bättre och febern också. Kollar tempen och den besvikelsen då jag ser 38,5C alltså! Moa är fortfarande hängig och äter dåligt. Vi ringer 1177 ang blåsorna men får veta att det är virus och inget att göra åt. Jahapp. Ringer gynmottagningen kl14:45 då febern hänger i. Blir ombedd att komma in direkt för provtagning och ev recept på antibiotika. Vi åker hela familjen i tron att det ska gå snabbt. Provtagningen gör faktiskt det. Men sen. Vi väntar i 2,5h till kl.18 innan Jonas och Moa åker hem. Jag och Arvid får ta taxi när vi väl blir klara.

Kl.19 kommer en vänlig själ och säger att vi får gå upp till BB och vänta på läkaren där istället. Väl uppe på BB förstår jag att vi ska läggas in. Först vill jag verkligen inte vara där själv utan Jonas. Men sen lugnar jag mig och efter att ha undersökts av läkaren och pratat med barnmorskor så inser jag att det är det bästa. Jag har en infektion i kroppen och mjölkstockning och ska påbörja antibiotikakur på en gång och allt kan följas upp kontinuerligt om jag stannar kvar. Annars vill de att jag kommer in och lämnar prover på morgonen därpå. Ett självklart val tillslut alltså. Tack och lov räcker tabletter. Först var det tal om dropp i ett dygn. Så så slutar det snabba besöket på gynmottagningen; Med en natt på BB för mig och Arvid. Och jag måste säga: vilka otroligt fantastiska människor som jobbar där! De är underbara! Och när besvikelsen lagt sig insåg jag att det är ett väldigt mysigt ställe att vara på. Personalen är så snälla och omtänksamma och gulliga. Vi får ett enkelrum med tv och de kommer med mat och dryck och frågar tusen gånger hur jag mår och peppar mig hur bra jag är och att det är ok att ha det jobbigt som nyförlöst. Arvid får också väldigt mycket beröm och komplimanger och det hjälper ju mitt humör såklart. Vi får en bra natt där och febern är borta redan nästa morgon, så vid 10 hämtar Jonas och Moa hem oss. Nu är det Ipren, alvedon och penicillin i 10 dagar som väntar.

Moa är feberfri på lördagen, men blåsorna i munnen är kvar och gör det svårt att äta. Idag är hon helt frisk energimässigt, men de där blåsorna hänger i och därför blir hon hemma imorgon också. Men kan hon seriöst inte få slippa dem också snart?!!! Jag känner mig helt återställd. En underbar känsla! Första veckan hemma med bebis...å så mysigt! Jag är så otroligt bitter just nu så ni anar inte.

Arvid mår iallafall fint och Jonas är också frisk. Tack och lov för det!

Ikväll har vår lilla älskling badat för första gången. Storasyster hjälpte till och pappa fotade och filmade hela spektaklet. Efter badet åkte mössan på så att han inte skulle bli kall av sitt blöta hår :)

Från häromdagen