Första leendet!

Igår firade vi en lugn och trevlig (och GOD!) Valborg hos Jonas och Therese med andra umevänner, sambo och barn. Totalt 5 barn; 4,5 år, 2,5 år, 2x 1 år och så Arvid på 6 veckor. Så mysigt med många barn! Moa hade sett fram emot att få hälsa på Ester hela veckan och var tokladdad och sen lekte de stora tjejerna jättebra hela kvällen. Moa gör precis som Ester gör vid matbordet, när de ska ligga och se på film etc. Supersött!

Efter en trevlig kväll följde en riktig snuttarnatt för lille herr Westman. Himmel alltså! Vi kom hem vid midnatt och Moa var vaken till 23 då vi började promenera hemåt (hon fick sova en dryg timme på dagen för att orka med kvällen). Och mitt i alla amningar har jag även hunnit med att natta om Moa som kom och hämtade mig vid 4-tiden. Då fick Jonas ta en vaken Arvid och hålla honom nöjd efter bästa förmåga då han ju egentligen ville ha mig som napp. När jag sen kom tillbaka igen och Jonas lade ner honom bredvid mig fick han ett stort leende som tack av sin son! Det första medvetna leendet kom alltså vid 5-tiden imorse och jag tror faktiskt att den belöningen gjorde det värt för pappan att ha stått ut med en del gnäll i en halvtimme. Just nu har jag en nyäten kille bredvid mig i sängen som över på sina leenden för fullt. De är lite sneda ibland, men så söta att jag smäller av!

Trevlig första maj på er! Nu väntar frukost för familjen Westman (Moa sövdes ju om och sov sen till 9:15!)