Moa kan säga sitt namn!

Vi avslutade vabruari med vab. Vad annars liksom? Moa hade feber onsdag och torsdag och var även hemma på fredagen eftersom man ska ha en feberfri dag hemma innan man får gå tillbaka till förskolan. När Jonas ringde och sjukanmälde Moa fick han höra att magsjukan hade gjort comeback på bygget så vi var rätt glada över en anledning att hålla Moa därifrån.

Moa är förutom förkyld även väldigt trotsig just nu. Det är nej till allt och alla hela tiden och hon gör allt hon inte får och när hon inte får som hon vill sätter hon sig ner och skriker och gråter krokodiltårar. Käre värld vilken påfrestning det är på den här mammans tålamod! Och pappans såklart. Särskilt när Moa även hostar sig genom nätterna och vår sömnbrist är total. Men förutom det är hon såklart vår lilla stjärna som är bäst i världen och som nu kan säga sitt namn! Även om det låter mer som Woa :)

I går var vi på middag hos Sylvia och Justin i deras nya hus i Sollentuna. Kul att ses, se deras hus och klappa på den fina bebismagen. Bara tre veckor kvar innan bebben tittar ut! Jag tror att det är en kille men blivande mamman tror på en tjej. Snart vet vi!

Idag bar det av till Sthlm igen, men den här gången lämnade jag familjen hemma och träffade Sara, Linda och Anna för lunch, prat, fika, prat, lite shopping och ännu mera prat. Så kul att ses! Även om det blev lite kort så är det bättre än inget!

Hos Vide förra helgen testade vi påståendet att barn i den här åldern inte går längre än 50m från sina föräldrar...

Well...det stämmer inte på våra barn iallafall

I torsdags vabbade jag och då blev det plättar till lunch. Gammelmormors plättlagg levererar och är en för mig väldigt kär ägodel

I förrgår hjälpte Moa till att laga middag:

Kram från oss till er!