Födelsedagen som försvann

Igår var det min 33e födelsedag. Jonas åkte till Tyskland kl.5 på morgonen och kom hem sent på kvällen och jag gick runt i en dimma och ville så gärna få bli firad för att få känna mig lite glad och faktiskt få en bra dag mitt i allt elände, men allt bara uteblev. Istället firades jag inte för fem öre, utan planerade hemresa för min familj till mormors begravning. Så himla värdelöst! Näe, alla födelsedagar efter denna kan bara bli bättre. Och min sinnesstämning också.