Årssammanfattning

Så har det blivit dags för en årssammanfattning.

Gjorde du något 2014 som du aldrig gjort förut? Jag sa upp mig på mitt gamla jobb och började ett nytt.

Genomdrev du någon stor förändring? Jobbytet. Nytt jobb med nya arbetsuppgifter inom ny del av branschen. En förändring så god som någon! Det var faktiskt mycket mer mentalt ansträngande än jag hade trott, men jag ångrar mig inte ett dugg!

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja, ungefär hur många som helst. Kommer på 5 stycken sådär direkt och det finns säkert fler. Sen blev några föräldrar för andra gången också. Det råder ingen brist på barn i vår kompiskrets, om jag säger så...

Vilket datum från år 2014 kommer du alltid att minnas?  5 juli. Den dagen vi blev man och fru!

Vilka länder besökte du? Ehm, 2014 innehöll visst inte en enda utlandsresa och det kommer inte 2015 heller att göra. Vi tar igen det 2016...

Bästa köpet? Ringarna tror jag. Är kär i dem fortfarande.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Att vi äntligen blev gifta. Och att få veta att lillebror flyttat in i magen.

Saknar du något under år 2014 som du vill ha år 2015? Lillebror kanske :) Och mer träning.

Vad önskar du att du gjort mer? Prioriterat mig själv mer och gett mig mer tid till saker jag vill göra. Träna, träffa vänner osv.

Vad önskar du att du gjort mindre? Slösurfat i mobilen när jag borde gått och lagt mig istället.

Bästa boken du läste i år? Divergent. Den enda jag kan komma på och därmed den bästa...

Största musikaliska upptäckten? Pass

Vad var din största framgång på jobbet 2014? Allt nytt jag lär mig på nya jobbet är mina största framgångar. Likaså alla små steg jag tar för att bli mer självgående.

Största framgång på det privata planet? Ja, jag fortsätter väl att tjata om det där med att gifta sig. Men det var stort. Det känns fortfarande stort. Att få bära en bebis i magen igen likaså. Det är faktiskt störst av allt.

Största misstaget? Att boka in för mycket i kalendern. Lediga helger måste få ta plats. När ska vi lära oss?

Vad spenderade du mest pengar på? En ny bil.

Något du önskade dig och fick? En ny bil. Att bli fru. Att få bli gravid igen. Nya jobbutmaningar. En underbar sommar. Listan kan göras lång.

Något du önskade dig och inte fick? En lottovinst. Ett hus. Ja, den materiella listan kan höras lång. Men inga viktiga saker uteblev, jag är lyckligt lottad.

Vad gjorde du på din födelsedag 2014? Firade lugnt med familjen och syskon. Min syster var på besök och fixade fikat.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Mer sömn och egen tid.

Vad fick dig att må bra?  Bröllopet. Min och Jonas relation och harmonin i vår familj. Och såklart Moa.

Vem saknade du? Min familj och mina vänner som bor långt bort.

De bästa nya människorna du träffade? Mina nya kollegor. Supertrevliga hela bunten.

Mest stolt över? Min familj. Moa är en fantastisk liten tjej som kan så mycket och jag och Jonas ett team som klarar allt tillsammans.

Högsta önskan just nu? En frisk lillebror och en bra förlossning.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år?  Jobba mindre ;)

Vi finns tydligen i ett skyltfönster i Överkalix nuförtiden. Vi är så nöjda med bilderna och fotografen kan ju inte vara helt missnöjd hon heller om hon hänger upp dem i skyltfönstret, eller?

Imorgon firar vi in 2015. Ett år då vi ser fram emot att få välkomna ytterligare en familjemedlem till världen! 

Julafton nummer 2 avklarad

Tågresa till Övik i lördags.

Moa var laddad för tågresa

Att sova bekvämt på ett tåg är inte helt enkelt...speciellt om det tvunget ska ske i en gravid mammas famn.

Bus med pappa gick desto bättre!

Sen blev det Julafton igen i söndags och idag har vi hunnit en sväng på stan och hälsat på lite snabbt hos Jonas barndomskompis.

Tomten kom även denna julafton och klapparna var av samma suveräna kvalitet som i Överkalix. Vi är lyckligt lottade och så bortskämda!

Julfirande i kylan

Vi har det bara bra här i Överkalix. Myser med mormor, morfar, moster och morbror och mosters busiga valp Jessie. Tomten kom med fina paket och vi har trotsat kylan och tagit en kort promenad med snowracern i -25C. Är redan trött på kylan. Visst kan man gå ut en liten stund, men Moa blir paralyserad av kylan och det är ju inte det man vill uppnå med en stund utomhus.

Årets gran

I Nybyn odlas tomater året runt och Moa äter dem som godis. Så gott! Och inte får hon utslag heller...

Moa och Jessie leker med mosters gamla dockvagn

God Jul!

Jullov!

I dagens paket fanns en Nalle Puh-film, så vi inledde jullovet med filmmys och pepparkaka för hela familjen. Myrorna i byxan blev dock för många för Moa där ett tag så då var det bättre att stå och titta. Nära, så man inte missar något.

Bilden är kass, men hon var så söt där hon stod så ni får se den ändå. Det underliga mönstret på ljuset kommer från adventsstjärnan i fönstret

Vi har jullov nu. Underbart!

Polkagrisar och barnmorskan

Det är tvära kast denna vecka. I tisdags hade vi avdelningsmöte och -aktivitet med Kistagänget som jag också tillhör. Aktiviteten var polkagrisbakning och det var verkligen jättekul! Svårt också såklart. Men väldigt roligt.

Butiken som höll i eventet var supermysig.

Vi delades upp i två grupper som fick välja varsin smak på sina polkagrisar. Vi valde saltlakrits och den andra valde viol. 

Violstänger på gång

Instruktören hanterade degen när den var som varmast, blandade i smak och färger så att den blir randig och sen fick vi varsin bit som sedan skulle bli 8 polkagrisstänger. Man skulle vrida och dra ut degen på längden och sen rulla den jämn innan man upprepade proceduren. Lättare sagt än gjort kan jag lova, men trots att mina 8 stänger har lite varierande tjocklek är jag ändå hyfsat nöjd. 

Mina saltlakritsstänger

Jag hade gärna provat göra om det en gång till, men tyvärr fick man inte det. Jag hade ärligt talat kunnat vara där hela kvällen och prova göra olika typer av polkagrisar om jag hade fått. Det väntande julbordet kändes inte alls lika spännande :)

Julbordet åt vi på en båt som utgick från slottet och sen körde en tur i Stockholms inre skärgård. En jättetrevlig kväll, men ärligt talat så är utsikten inte så mycket att titta på en regnig kväll i december. Mest kolsvart, så för den delen hade vi lika gärna kunnat äta på en vanlig restaurang. Vi hade hursomhelst en jättetrevlig middag och kväll, ända till en otroligt dålig trubadur började spela alldeles för hög musik och möjligheten att prata med varandra försvann. Så sista halvtimmen satt vi mest och stirrade ut på ingenting och väntade på att komma i land. En väldigt snopen avslutning på en toppeneftermiddag/kväll.

Igår var det äntligen dags för barnmorskebesök, mäta magen och lyssna på hjärtat. Blodprov togs också. Magmåttet var 22,5cm, 1,5cm större än i samma vecka med Moa. Så jag hade rätt i att den är större den här gången, men fel i hur mycket större. BM tror att jag kommer att följa samma kurva som förra gången, bara att magen kom upp i den kurvan lite snabbare den här gången. Vi får väl se om hon har rätt.

Bebisens hjärta tickade på med 148 slag i minuten och precis som sin syster ville den inte acceptera vad som helst utan gav både instrumentet och barnmorskan några buffar.

Mina värden var också bra. Alla förutom järndepåerna som är för låga. Jag måste helt enkelt få i mig mera järn så jag ska försöka få i mig några järntabletter emellanåt igen. Kommer även att vara flitig med leverpastejsmackor (bra såhär i juletider), broccoli, spenat och multivitamintabletterna och hoppas det kan kompensera att magen helt enkelt inte klarar av för täta intag av järntabletter.

Idag är sista arbetsdagen innan ett mycket efterlängtat jullov. Hela familjen får vara ledig ända till 7 januari. Så skönt! Stressnivån har varit hög hela förra veckan och denna, men idag känner jag faktiskt att jag ligger i fas med vad som måste bli gjort. Känns väldigt bra. Lämnade Moa på förskolan imorse och fick veta att de också kommer att ha en väldigt mysig och lugn sista dag innan jullovet då de på 8 pedagoger skulle ha 12 barn :)

Ikväll och imorgon ska lägenheten städas och väskorna packas och tidigt på söndag morgon åker vi mot arlanda. Flyget går kl.8, så det får nog bli frukost i bilen om vi ska hinna fram i tid...

En helg utan planer

För första gången på länge hade vi en helg utan spikade planer. Inte förrän på fredagkväll bokade vi in middag i Vänge på lördagkvällen. Lördagen började med mysfrukost och en tur till Gränby C. En kort, men produktiv tur och nu är alla julklappar utom en klara.

Hem och sova och sen iväg på middag i Vänge. Barnen röjde som aldrig förr och vi vuxna hade trevligt och dessutom fick vi god mat och efterrätt.

Idag har vi haft spontandejt med Theo och hans föräldrar. Smidigt när de bor i dörren bredvid. Vi började med lek i lekparken och avslutade med lek hos oss. De gick hem när det blev vilodags. Efter vilan kom en efterlängtad morbror på besök, han fick inte en lugn stund för Moa ville ha hans uppmärksamhet hela tiden. Stackarn!

Nu sover Moa, Jonas duschar och jag slöar i soffan. Gardinerna har kommit upp i vardagsrummet så min utsikt till höger ser nu ut såhär

Lucia på förskolan

Igår fick vi se 40 fantastiskt söta små tomtar, lucior, tärnor, pepparkaksgubbar och en stjärngosse sjunga för full hals för oss föräldrar. Så gulligt! Fota gick bra, men man får inte lägga upp bilderna på Internet. Familjebilder går som tur är bra att visa

Nu är det helg igen (vart tog veckan vägen?!) och den bjuder på städning, middag hos Vide och umgänge med morbror. Lugnt och skönt med andra ord.

Om bara en vecka får vi jullov och äntligen tid att åka norrut. Efter att inte ha varit hem sen i juli längtar jag verkligen hur mycket som helst. Ska bli så mysigt!

Pepparkakshuset!

Såhär blev alltså årets pepparkakshus (med tillhörande julgran). Tomtarna är nya för året, vi måste ju ha några som bor i huset också! Moa vill dock helst att en tomte är i skorstenen och de andra i huset, så jag fick skynda mig att fota innan hon var framme och gömde tomtarna igen :)

Pepparkaksbak och julklappsinköp

Även denna helg gick rasande fort och det är nu måndag morgon igen. Efter att ha varit på jobbet sen 7 tar jag en välbehövlig liten rast och skriver lite här.

Vi hade ju som sagt farmor och farfar på besök, så veckan avslutades med ledig fredag för Moa och middagen serverad när jag och Jonas kom hem från jobbet. Fredagslyx! På lördagen fick vi sovmorgon och efter en lång frukost bakade vi pepparkakor och pepparkakshus. Moa tyckte det var väldigt roligt att trycka ner formarna, men hade absolut noll tålamod att vänta på att degen blev kavlad nog tunn utan ville helst trycka direkt på deghögen. Två plåtar pepparkakor och ett pepparkakshus blev i alla fall slutresultatet.

Pepparkakorna och huset i delar

Moa bakade morfar, mormor och Nikko. Nikko är inte gjord med form, utan en sån där mellanbit man river lös och som Moa sa var en hund, så vi gräddade den också. Inte förrän efteråt såg vi andra att det faktiskt liknade en hund. Synd att Nikko inte är en långhårig terrier, då hade det varit en riktigt bra avbild.

Efter middagsvilan fräschade vi till oss lite och promenerade in till stan. Två julklappar inhandlades och en trevlig shoppingrunda avslutades med lite nödhandling inför söndagsfrukosten innan vi infann oss på restaurang Basilico. Moa var på strålande humör och denna gången åt hon av maten och febern höll sig borta. Det blev alltså en lite mer avslappnad kväll än när vi åt på restaurang med morfar och morbror för två veckor sedan. Kvällen var trevlig och maten var god. Jag åt stekt lax med pasta i vitvins- och saffranssås. Hade i ärlighetens namn förväntat mig lite mer smak på såsen, men rätten får godkänt ändå.

Igår hann vi inte så mycket mer än avverka andra adventsfrukosten, bygga ihop pepparkakshuset och leka hemma innan det var dags för farmor och farfar att åka mot flygplatsen. Tänk vad några dagar kan svischa förbi fort! Efter middagsvilan åkte vi till Gränby C och veckohandlade och bockade av ytterligare två julklappar från listan. Så skönt! Inte många kvar nu. Jag glömde min plånbok på en hylla på Lindex barnavdelning och kom inte på det förrän någon timme senare. Fck då veta av personelan att den var upphittad av en person som lämnat sitt telefonnummer. Jag ringde upp och personen fanns kvar i byggnaden så vi kunde mötas upp och jag få tillbaka plånboken. Den lättnaden alltså. Tack du snälla människa!

Man kan behöva energipåfyllning i julklappsshoppingen, så vi tog med några pepparkakor till Gränby. Här är Moa redo att hugga in på en älg.

Nu vs då

Alltså...kolla in det här:

Graviditet 1

V.24+0

V.30+0

Graviditet 2

V.23+3

Det där med att magen växer fortare andra gången kan iallafall jag skriva under på. Moa låg med huvudet långt ner redan i v.25 (eller när första bm-besöket efter RUL nu ägde rum, minns inte riktigt) och höll sig sedan så resten av graviditeten. Lillebror har då verkligen inte hittat sin plats än utan det sparkar och buffar på nya ställen hela tiden. Om ettan blir bortskämd utanför magen kanske tvåan blir det inuti? För så där mycket rum att leka runt på fick minsann inte storasyster ;)

Igår kom farmor och farfar till stan. Farfar redan vid lunchtid efter att ha varit på en tvådagarskonferens på Arlanda, så han fick följa med och hämta Moa på förskolan och sen lekte de hela kvällen. Farmor kom inte förrän vid 22-tiden, så hennes närvaro var Moa omedveten om när hon vaknade. Det gjorde att farmor höll på att skrämma slag på Moa när de möttes i vardagsrummet i morse. Moa tvärvände och sprang in i badrummet och först där inne insåg hon vad/vem hon hade sett och utbrast: "Farmor!" och sprang ut till vardagsrummet igen för att se att hon inte sett fel. Jag hade första parkett på denna underbara morgonunderhållning :)

Och en sak till. Det är inte fredag idag heller. Vi hade avdelningsaktivitet (bowling) + julbord i tisdagskväll, vilket gjorde att den dagen kändes som fredag. Sen kändes gårdagen som fredag eftersom vi hade haft julbord kvällen innan. Och efter att ha haft fredagskänslor i två dagar, plus att farmor och farfar kom igår, så känns det verkligen som att det borde vara fredag idag. Men nej. Inte idag heller.

Julkalender och julgran

Igår var det preimär för årets paketkalender! (Nej, den är inte komplett än. Jag jobbar på det.) Moa har ju av uppenbara skäl inte hunnit inse att hon får öppna ett paket om dagen riktigt än, men blev glad över att få öppna ett paket och över att hitta ett par fleece-byxor där i. De åkte på med en gång, men sedan av igen efter en stund. ”Dom är mjuka. Och jättevarma!” blev omdömet.

Efter paketöppning klädde vi faktiskt granen. Toktidigt, ja visst! Men eftersom vi åker bort långt innan jul och vill hinna njuta av vår fina gran innan den ska plockas ner igen så fick det bli så. Moa tyckte det var jättekul att hänga upp kulorna. Så roligt att när alla kulorna var upphängda så plockade hon ner några av dem för att få hänga upp dem igen. Så bara av den anledningen var det lätt rätt beslut att ta fram den redan nu. Att alla kulor hängde i samma höjd och på ungefär samma grenar när hon var klar gjorde inget. Hon var så stolt och vi också. Som den hemska mamman jag är förstörde jag dock hennes skapelse när hon hade somnat, så nu hänger kulorna lite mer jämt fördelat över granens grenar. Hon verkade faktiskt inte märka det i morse, utan blev överlycklig över att se granen igen och att få tända den (sen blev hon jätteledsen när jag släckte den när det var dags att åka till förskolan, så det var ju mindre kul). Julen är verkligen barnens högtid och allt blir så mycket roligare när vi får upptäcka julen igen genom Moas ögon.

Bildbevis på julstämningen hos familjen Westman

Snart finns det äntligen gardiner i detta jättefönster. Egentligen tycker jag det är rätt fint utan gardiner, så hade det inte varit för insynen från alla grannar så hade vi nog hoppat över dem helt, men nu känns det skönt att kunna skärma av lite.

Vid middagsbordet igår sjöng Moa både vinterversionen av Imse vimse spindel, ”Tipp tapp” och ”Luciasången”, så att det övas inför förskolans luciauppträdande om dagarna råder det inget tvivel om!

Imse vimse spindel i vintertappning var förresten ny för mig och Jonas, så ifall det är fler som undrar vad jag pratar om kommer här hela texten, 100% baserad på Moas framförande:

Imse vimse spindel

Skulle äta gröt

Ramla ner i mjölken

Usch vad han blev blöt

Klättra uppför skeden     

Torka sig och sa

Jag vill inte ha

någon mera gröt idag

Länk till er som inte var på plats

Här kan även ni som inte var på plats se gårdagens adventsfyrverkeri. Enjoy!

Vi hade en stor framgång imorse vid 5-tiden. Moa kom som in till oss och ville ha sällskap vid sin säng för att kunna somna om och för första gången på tre veckor accepterade Moa att Jonas följde med henne istället för mig. I tre veckor har hon fått panik av förslaget och förtvivlat gråtit "mamma måste följa med mig!", så i tre veckor har jag gått tillbaka med henne, suttit vid sängen till hon somnat om och sen gått tillbaka till min säng igen. När hon hostat som värst har det hänt upp till tre-fyra gånger per natt. Kan ni förstå hur skönt det var att slippa åtminstone en gång? :)

Kanske, kanske ska mammigheten släppa lite nu?

Trevlig måndag!

Premiär på Leos och första advent

Igår var en effektiv dag. Vi började med julgransshopping på Bauhaus och gardinstångsinköp på IKEA på förmiddagen och efter en vilopaus hemma mötte vi upp Elsa, Maria och Fredrik för denna familjs första besök på Leos Lekland. Och vilken hit! Tjejerna hade så himla kul i alla bollhav, hinderbanor och rutschkanor av olika storlekar. Den gravida mamman var väl inte till jättestor hjälp förutom som väskvaktare, så de andra föräldrarna fick offra sig i de stora rutschkanorna och krypa efter de första varven i hinderbanan. Men jag tror faktiskt att de tyckte det var rätt kul. Jag hade gärna bytt med dem iallafall.

Moa redo att köpa julgran 

Shopping gör en hungrig, så när Moa skrek "jag vill ha korv!" vid kassan på IKEA så blev det så.

 Leos!

Idag har varit en hemmadag med lång mysfrukost, städning, långkok, upphängning av gardinstång och massa lek och bus. Sen hann vi med lite adventsfika innan vi cyklade iväg till Botaniska trädgården för att kolla in årets adventsfyrverkeri. Och alltså, den här stan vet hur man firar in advent! Det är dock inte så lätt att få fina fyrverkeribilder, så det här är allt som blev:

Moa hade inte sovit på hela dagen, så hon somnade i cykelstolen på väg till parken och var nyvaken och lite spak precis när allt smällande drog igång. Hon blev först lite ledsen, men som tur var hade vi hörselkåporna med och efter en stund var hon mer nyfiken än rädd. I pappas famn är man alltid trygg

Det var första gången vi prickade in fyrverkeriet, men absolut inte sista! Det var jättefint och imponerande och med passande musik som höjde stämningen ordentligt. Nästa år firar UNT, som sponsrar hela grejen, 125 år och då ska det bli det största fyrverkeriet någonsin. Ser redan fram emot det :)

Solsken!

Efter en månad med totalt 2 soltimmar reagerar man först som en riktig vampyr innan man inser att det är den härliga och efterlängtade solen som skiner i ens vinterbleka ansikte. Se så vackert det kan vara med lite sol:

Jobbade hemma i tisdags eftermiddag, så då kunde jag fota solskenet från köksfönstret.

Veckan som gått har inneburit jobb, tillfrisknande för både mig och Moa, en katastrofnatt och en riktigt bra och igår slog jag in de första klapparna till Moas paketkalender. Alla "riktiga" klappar förutom en liten kavel är fixade, resten får bli små pluttar och innehålla hårklämmor, lite russin, Tom & Jerry-kex eller på sin höjd en pixibok.

Julpyntat har vi också gjort. Här är min fina Uppsala-kula. 

Här har ni lilla hjälpredan som den här dagen diskar potatisskal medan jag steker raggmunkar. På vardagarna innan middagen är det Är hon nöjd är jag nöjd-principen som gäller här hemma

Förkylningarnas tid

Vi hade en mysig helg med morfar och morbror. På lördagen hann vi med en liten julklappsspaningstur på stan innan vi gick en långpromenad och såg på Allt ljus på Uppsala. Vi såg inte alla kreationer, men några hann vi med innan vi frös alldeles för mycket och gick in och värmde oss och åt god middag på restaurang. Middagen blev dock inte alls som vi hade tänkt då Moa var helt energilös, vägrade ens smaka på maten och istället ville ha napp och kanin och sitta och kura i Jonas famn. Vi åt upp vår mat och traskade hem och Moa somnade i vagnen innan kl.19. Senare under kvällen fick vi förklaringen då hon vaknade och var het som en kamin. Feber. Igen.

Men eftersom Moa är känd som febertopparnas tjej så var febern borta vid lunchtid på söndag. Efter Moas sovstund tog vi med morfar på husvisning. Huset i sig var bra och fint, om än kanske inte toppmodernt. Det som var avgörande för att inte köpa det var tomten. Trångt, mycket sten och skuggigt. Ingen höjdare. Så vi letar vidare och tills drömhuset dyker upp så bor vi ju rätt bra där vi bor. Faktiskt.

Moas feber må vara borta, men natten till måndag var vi vakna mellan 1 och 2:30 pga en envis och rejäl hosta som slutade med att både Moa och jag fick byta till ren pyjamas. Efter en sån natt behöver man inte gå till förskolan, så Jonas och Moa var hemma och vilade igår. I natt har hon inte hostat lika mycket och därmed fått sova mycket bättre, så när hon vaknade var hon redo för en dag med sina kompisar.

Från det ena till det andra, här kommer helt plötsligt en magbild. V.22+0. Jag ser så fram emot att få mäta magen och jämföra med förra graviditeten (3 veckor kvar). Är helt säker på att den är betydligt större den här gången!

På den italienska restaurangen beställde vi in två stycken 2-personerspizzor. Riktigt goda båda två!

Morfar och Moa ritar och leker med kritor

Nu är det dags att ta tag i kvällens aktiviteter. För min del handlar det om att få barnet att sova och Jonas ska ägna sig åt att byta däck på bilen.

Morfar

Igår kom morfar till stan. Jag hämtade Moa på förskolan och sen åkte vi raka vägen till resecentrum och plockade upp honom. Moa var väldigt exalterad innan, blev lite småblyg precis när han kom, men sen var det fullt ös hela kvällen. Uppsala tog emot morfar med strålande väder: +3C och duggregn och ett mörker så kompakt att man tror att det aldrig kan bli ljust igen. Enligt väderleksrapporten har vi haft 2 soltimmar på hela månaden. Inte undra på att man känner sig trött och håglös! En graviditet på det och man hamnar i något komaliknande tillstånd som gör att man borde friskrivas från alla sysslor, måsten och jobb på direkten…

Den här fredagen började tidigt med att jag slog på jobbdatorn hemma vid köksbordet redan kl.6:30. Hann läsa igenom mötesdokumenten samtidigt som jag och Moa åt frukost och sen var det dags att åka mot Stockholm och kundmöte. Ett kundmöte som gick bra och ett projekt jag verkligen ser fram emot att jobba i. Visst är det tungt med en så tidig start, men det finns fördelar också. Idag kan jag ju faktiskt hämta hem Moa lite tidigare än vanligt tack vare det och det passar ju utmärkt med tanke på vårt finbesök.

Morfar och morbror är just nu och handlar fredagsmiddag och lite annat smått och gott som saknades hemma. Så skönt att det blir gjort utan att jag behöver tänka på det! Vi är inte direkt vana vid extra hjälp, så det känns verkligen underbart när den kommer och dessutom erbjuds innan man själv hinner tänka tanken. Just denna mörka novembermånad är vi dock väldigt bortskämda med hjälp med våra mått mätt; Mormor för två veckor sedan, morfar den här helgen och farmor och farfar om ytterligare två veckor.

Helgens aktiviteter är väldigt oklara än så länge. Jag hoppas att vi ska ta oss iväg på promenad i stan imorgon eftermiddag/kväll och se på utställningen Allt ljus på Uppsala. Googla det om ni inte vet vad det är. Jag tycker det är ett väldigt bra initiativ i höstmörkret i alla fall. Förutom det ska vi även luskamma Moa. Kom ett mail från förskolan idag om att det går löss och att de vill att alla kammar sina barn i helgen. Urk. Jag hoppas verkligen att vi inte hittar några! 

Gravidstatus och gnäll v.21

Magen växer snabbt och är nu synlig även med lite rymligare kläder på.

Tröttheten är inte alls lika hemsk längre. Järntabletterna verkar göra underverk. Halleluja!

Sammandragningarna är redan fler denna gång än under hela förra graviditeten. De kommer om kvällarna då dagen varit aktiv med mycket lek/byta/bära-aktiviteter. De gör absolut inte ont, men är ju inte direkt bekväma heller. Att gå från att kunna röra sig normalt till att känna som att magen helt plötsligt väger 500kg är en märklig känsla.

Jag har lärt mig vad foglossning är...och fy fasen alltså. Här snackar vi om nåt som gör ont. Tack till högre makter för att jag slapp det här förra gången! Det skär knivar från ryggslutet ner över vänster skinka när jag går för långt eller snabbt eller sitter fel. Eller böjer mig fel. Eller kör kundvagn under storhandlingen. Ikväll var sista gången jag åkte och handlade ensam! Jag förväntade mig fler krämpor denna gång, men hade ju gärna kommit mer än halvvägs innan de slog till. Det jobbiga är ju att vissa saker inte går att undvika. Moa måste få hjälp med på- och avklädning och i och ur bil och cykelstol vid hämtning på förskolan. Jag kan inte vänta med att byta blöja på henne till Jonas kommer hem och jag måste ner och upp från golvet vid lekstunder. Och så fortsätter det. Jag kan ju inte sluta vara mamma ända till bebisen har kommit! Så ja, håll alla tummar ni har för att det här åtminstone inte blir värre.

Men allt är inte bara jobbigt. I min mage bor en liten bebis som jag känner av flera gånger per dag och får mig att le inombords varje gång den ger sig till känna. Tids nog kommer jag att klaga över att sparkarna också gör ont, men det tar vi då. Än så länge njuter jag.

Bilden har absolut ingenting med inlägget att göra. Den är bara fin :)

Västeråsbesök och halvvägs

I fredags skulle jag gå utbildning hela dagen och skulle ta upp anteckningsboken innan den började. Då upptäckte jag att jag hade haft packningshjälp av Moa

Det gjorde min dag :)

Igår började morgonen med frukost för mig och Moa och sen fick Moa ge pappa frukost på sängen. Hon var så duktig! Bar in tallriken med smörgåsar och sa "God morgon pappa! Här får du frukost" Tror pappan tyckte att det var en utomordentlig start på helgen. Moa åt smörgås som moster Erika igår, med smör och gurka på

Strax före lunch kom tvillingarna Albin och Malte och deras föräldrar på besök över dagen. Barnen lekte jättebra tillsammans och vi hade en mysig dag. Vi bjöd på lussebullar som fick högt betyg av gästerna, stora som små.

Idag har jag varit en sväng till Gränby och köpt nya linnen som rymmer magen. Slängde de få jag hade efter förra graviditeten då det varken fanns form eller färg kvar i dem. Tillväxtkurvan på magen pekar för tillfället rakt upp och jag känner mig helt plötsligt väldigt otymplig och stor. Men det är väl dags att se gravid ut nu för i går passerade vi halvtid!